Sidhuvud b3 ikon
Sv / En/Pl

Intervju

Markus vill bejaka vårdens komplexitet med hjälp av AI

Om Markus Lingman
Gör: Överläkare, professor i medicin och en mängd uppdrag bland annat som biträdande programledare för FVIS, ordförande i SKRs samverkansgrupp för metoder och del i AI Swedens strategigrupp med mera.
Bor: Halmstad
Ålder: 47 år
Familj: Hustru och tre barn
Fritid: Familjen, träning och förkovring inom vetenskap

Markus Lingman är AI-doktorn som inte vill förenkla, utan istället bejaka vårdens komplexitet: Med hjälp av artificiell intelligens går det att vaska fram information även ur de mest ostrukturerade källor, konstaterar han. Samtidigt älskar han sin gamla whiteboard...

— Vi behöver bejaka det komplexa och svåra! Det ger inte längre en sann bild om vi skalar bort och förenklar alltför mycket. Överförenklar vi den bild vi har, och tror på den, kommer vi också att agera utifrån den. Men verkligheten är inte enkel. Vare sig människor eller sjukvårdssystem, säger Markus som är en man med många strängar på sin lyra.

Han är kardiolog, professor i medicin, biträdande programledare för införandet av Framtidens vårdinformationsstöd, FVIS, i Region Halland och har en mängd ytterligare lokala, regionala och nationella uppdrag. Härom året fick han utmärkelsen Årets AI-svensk med en Carl Larssoninspirerad tavla i pris, en tavla målad av en robot som lärt sig den nationalromantiske konstnärens manér. Den sitter på väggen bredvid den fulltecknade, analoga whiteboarden. Här hamnar nyheter och forskningsrön med röd tusch i väntan på att metoden ska utvecklas tills den kan användas kliniskt.

— När det har hänt byter jag till grön tusch. Det kan vara år emellan. Jag gillar att sudda och byta färg! Kanske är det min humanistiska sida som syns på tavlan, säger Markus med ett stort leende.

Även om han skojar lite om whiteboarden och alla dess pilar och rutor, så säger det möjligen något om det han brinner för som doktor, nämligen att inte stirra sig blind på mätvärden utan också ta med i beräkningen alla andra saker som också påverkar en människa. Strukturerad data, som mätvärden och andra entydiga parametrar, är förvisso lättare att använda. Men det finns så mycket mer information att ta vara på, betonar Markus.

— Mätvärden kan bli som att försöka passa in en rund verklighet i en fyrkantig mall. Ska det gå måste man skava av hörnen, nyanserna om man så vill. Men vi ska inte kasta bort dem! På bara några få år har vi lärt oss hur vi kan använda AI för att liksom suga ut information ur ostrukturerad data. Det är en stor framgång, fastslår Markus.

Så sent som 2015 började Markus ägna sig åt AI, genom ett samarbete mellan Hallands sjukhus och ett av Harvards universitetssjukhus.

— Det är helt avgörande med den typen av samarbete. Ingen besitter ju all kunskap om vad vården behöver. Och det är inget ’spooky’ med AI, utan det handlar egentligen om hardcorematte.

Markus hann läsa ett par år för att bli civilingenjör innan han sadlade om till medicin. Den fördjupade kunskapen för matematik har varit avgörande för att han skulle intressera sig för AI. Nu vill många också sprida det halländska arbetet med informationsdriven vård nationellt och då är AI bara en liten del.

— Det handlar om att nyttiggöra data så att vi kan agera klokt. Det nationella nätverket kring informationsdriven vård, med olika aktörer, är ju väldigt omfattande. Men allt hänger ihop. När vi nyttiggör hälsodata blir det till värde för patienten. Det är med sjukhussystem som med våra kroppar: De är komplexa men också väldigt adaptiva.

För att få en helhetsbild behövs information om alla delar och aspekter. Därför menar Markus att också de gamla digitala journaler som finns, i Hallands fall sedan 2008, inte på något sätt är gammalt och förlegat.

— Här har vi 15 år av möjligheter! Med hjälp av enkel analys och ibland AI kan vi ta tillvara dessa strukturerade och ostrukturerade data också och avslöja de mönster som de bär. Jag tycker att vården nyttiggör för lite av all data. Med hjälp av exempelvis övervakningsutrustning kan vi samla in ännu mer. För vi ska inte fjättra medarbetare vid datorer för att mata in siffror. Tvärtom, fastslår Markus som understryker att vården aldrig får förbise sitt verkliga uppdrag.

— Vi arbetar i en humanistisk verklighet. Det måste man tänka på, bland alla ettor och nollor. Det handlar ju om människor med ett liv bakom alla labvärden och röntgenresultat. Det är inte labvärdet vi ska hjälpa. God vård handlar alltid om att vi ska ta hand om människan.

 

Dela intervjun

Twitter icon Facebook icon Linkedin icon

Kontakta oss